Kan låta konstigt för den som aldrig varit med om det, men att röntga sig för att se om man har cancer (tumörer) i kroppen och den oro det ger gör i alla fall mig dödstrött och nedstämd. Att sedan behöva vänta på resultatet är än jobbigare. Idag har jag exempelvis haft svårt att slita mig från sängen. Känner att jag kan tänka bäst där. Eller tänka och tänka... Det är mest saker som snurrar i huvudet. Skönt att jag har ett besök hos kuratorn inbokat nästa vecka. Känner att jag måste ventilera.
Fan för bröstcancer. Ge mig mitt liv tillbaka.
Kram