Var ute en sväng med Harry alldeles nyss och jädrar vad det blåste kallt. Ögonen rann. Och näsan rann. Var inget skönt alls. Den enda som inte tycktes bry sig var Harry. Gissa om det blev en kort sväng? ;)
Annars händer inte så mycket nu. Det är väl kanske bra det. Har rätt tungt att andas och värken i kroppen vill tydligen aldrig ge sig. Enligt läkaren är det mest vanligt att värken i lederna sitter i upp till cirka 1,5 år efter avslutad cellgiftsbehandling. Det skulle betyda den här tiden FÖRRA ÅRET för mig. Han sa också att det på vissa patienter kan bli näst intill permanent i och med att man utvecklar något som legat latent i kroppen. Fatta mig rätt!! Ska jag ha det så här resten av livet? Och tugga i mig värktabletter dagarna i ända? Det är fan i mig inte rättvist!!! Vissa dagar vill jag bara dra nåt gammalt över mig. Idag är en sån dag. Snälla, pigga upp mig med en rolig historia eller nåt.
Kram
