Nu har det gått några dagar sedan beskedet och jag börjar så sakteliga komma ut ur dimman. Mycket av tiden som gått har gått åt till att bearbeta situationen. Jag kan säga att hjärnan har gått på högvarv. I går, till exempel, kom jag knappt ur sängen. Orkade helt enkelt inte ta tag i livet och vardagen. Men redan i går kväll kändes det lite bättre och i dag ännu bättre. Så nu är jag på g igen. :)
Men det är en omvälvande situation jag befinner mig i. Det är ju i alla fall ett rätt stort ingrepp läkarna ska göra - ta bort en del av min lunga. Men vad ska jag göra?! Jag måste ju lita på läkarna (och det gör jag) och lägga mitt liv i deras händer. För trots att jag fått vänta (vilket varit enormt påfrestande) så måste jag säga att det är en fantastisk vård vi har i Sverige - och Örebro.
I går var jag dessutom hos frissan och gjorde mig fin. Blev kortklippt (som vanligt) och lite roliga röda nyanser. Riktigt nöjd blev jag. :)
Får se vad vi gör dagarna fram till operationen. En dag ska vi i alla fall upp till Håkan och Marie i Rättvik. Ska bli så himla mysigt.
Sen ska vi ju hämta mellandottern och hennes sambo på Arlanda på måndag morgon klockan 02!!!
Kramar