Har haft en riktig skitnatt med många vakna timmar och tankar på det. Svårt att samla tankarna eftersom de spretar hit och dit. Svårt att sätta ord på dem. Ser att människor omkring mig är oroliga och ledsna, men jag orkar inte med det. Måste fokusera på mig själv tills jag vet vad som komma skall. Måste hitta min styrka. Just nu känns det bara så. Men samtidigt vet jag att nånstans mitt i det här så fixar vi det. Tillsammans.
Nu har jag i alla fall fått i mig lite yoghurt och macka med skinka. Detta toppade jag med alla tabletter. Mums. NOT. Kortisonet skulle jag gärna vilja sluta med. Den sötman förstör allt. Får se vad de säger på strålningen idag? Antagligen får jag väl hämta ut nya.
Ska till lab idag och ta prover också. Ska ju till sköterskan i morgon och hämta nya antikroppar och då tror jag de ville se mina blodkroppar, så att de fortfarande har ett bra samspel där inne.
Men först väcka sonen. ;)
Kramar
Jag vet att du är en kämpe, Inger, så det här kommer du och din underbara familj att fixa. Idag, nu när semestern är över, så skiner solen från en ganska klar himmel. Hoppas att du ochså har sol hos dig. Massor med kramar.