Hela tiden är det nåt jag tappar eller glömmer och det är sååååå frustrerande. Som i morse när jag skulle försöka planera för frukosten. Drog rollatorn framför mig fram och tillbaka i köket. När jag trodde jag hade fått fram allt saknades hälften - och då hade jag dessutom redan hunnit sätta mig. Det var bara att resa sig igen och ta det från början... Det besöket i kylen slutade med att två burkar ramlade ut och blev liggande. Inget allvarligt i sig, men så jäkla tålamodsprövande. Men maken skrattade och sa att jag nästa gång kunde se till så att det var nåt gott som Harry gillar. Han har en poäng där. ;)
Vid lunchtid kom de för att hämta larmnyckeln. Ska få larm, så att vi alla känner oss säkra med att jag är ensam hemma. Larmet ska jag ha jämt och överallt. Inte ens i duschen är det tillåtet att ta av det. I morgon förmiddag kommer arbetsterapeuten för att berätta om och visa mer hjälpmedel i hemmet. Har ingen aning om vad jag har för behov, men det får jag hoppas hon vet. Trist bara, för när vi alla har träffat henne vid olika tidpunkter så har det gett oss samma uppfattning om henne - fumlig, tafatt, osäker osv. Får hoppas för hennes skull att hon kan slappna av i morgon.
Tror familjen tagit lite stryk av den här tiden. Tre av fyra har vaknat med halsont. Den fjärde har träningsvärk.
Nu ska jag läsa NA. Sen blir det Aftonbladet på "Paddan".
Kram
På TV4 imorgonbitti kl 06.45 sänds ett program om bc och förebyggande behandling, har skrivit om det i min blogg.
http://minforebyggandebrostoperation.blogspot.se/?m=0