Vilken sol det blev idag. Försökte sitta ute vid lunchtid, men det blåste kallt. Samtidigt var det nån som ringde på porttelefonen. Men jag hann inte fram och svara. Tar en stund innan jag står på benen och är framme vid dörren.
Sitter och tittar på en bukett gladiolus, åtta blå kvistar som pryder sin plats i en meterhög glasvas. På rumsbordet en bukett med astrar.
Kvällen närmar sig första dagen maken tillbringat hela dagen på jobbet faktiskt. Sen allt det här startade vill säga. Själv känns det som om jag har en tung uppförsbacke framför mig. Vet inte mycket om något. Tror att jag har tid hos läkaren den 11 september. Träffade honom 2009 eftersom han är mer eller mindre specialist på just bröstcancer och det jag har nu är ju en fortsättning på den skiten. Sen får man se vad han tar för beslut när det gäller cellgifter, antikroppar osv. Vet att det kommer bli väldigt slitigt på kroppen. Sista cellgiftsbehandlingen då, 2009, fick mig att bara vilja sova. Får se om det blir en fortsättning i tablettform här hemma den här gången eller om de gör som då, intravenöst på sjukhuset.
Kram