Snälla, kan jag få sova på nätterna snart? Jag blir tokig! I natt/morse somnade jag vid halv sextiden ungefär. Blir galen! Och inte går det att sova på dagarna heller. Tre timmars sömn räcker inte!
Annars tuffar dagarna på. Händer inget särskilt spännande just nu. Men jag börjar längta sjukt mycket till Thailand. Bara 41 dagar kvar. :D
Skulle ha duschat och gjort mig i ordning nu egentligen. Men det blev inte så. Fick tag på en tidning i stället. Kanske, kanske kan jag läsa mig trött. Lika bra det, för utanför fönstret regnar det.
Kram
Kristallyrseln borta
Efter behandlingen förra måndagen är yrseln borta! Halleluja! Känns så himla skönt. Jag vet, det kan komma tillbaka, men det tar jag i så fall där och då. Nu är nu och jag behöver inte känna mig full när jag är ute och går. I like. :)
Däremot har jag haft väldigt svårt att sova i en vecka. Går och lägger mig vid 23-tiden och somnar inte förrän vid 4-5-tiden på morgonen. Känn på den. Det sjuka är att jag inte känner mig speciellt trött på dagarna. Känner mig snarast speedad. Tog upp det när jag var hos läkaren på vårdcentralen i fredags och han trodde det kunde vara en biverkning av tabletten jag äter för min depression (så kallade "lyckopiller"). Fick rogivande utskrivet, typ av allergimedicin, som jag ska ta inför natten för att komma till ro. Första natten sov jag rätt ok. Andra natten somnade jag, men vaknade vid 5-tiden och var klarvaken. Men i natt har jag ta mig tusan sovit som en gris. Jätteskönt! Man blir en helt annan människa när man fått sova.
Annars rullar dagarna på. Ska iväg den här veckan och vaccinera mig, både inför Thailandsresan och mot årets influensa. Vill inte riskera min hälsa efter lungoperationen eftersom jag inte vet vilken kapacitet jag har nu.
I fredags hade maken tagit en dag ledigt (eftersom han jobbat typ två veckor i streck) och då passade vi på att gå ut på stan och käka lunch. Blev lax för min del. Mums. Maken tog in en köttbit med bea-sås och pommes, men det såg inte alls lika gott ut som mitt (tycker jag i alla fall. ;)
Maken har ju varit på Ibiza från lördag morgon till sen söndag kväll/natt, så helgen har varit lugn. Hade mysdag med Harry i lördags då han både fick bada och springa sig trött i skogen. Sedan åt vi gott på kvällen. I går var jag iväg och tittade på sonens första Korpmatch i innebandy. Gick sådär skulle jag vilja säga. De förlorade med 8-1. Men laget de mötte var riktiga skitstövlar som spelade riktigt fult. Jag, som inte kan låta bli att leva mig in i matchen, satt vid sidan och skrek. ;)
Nu har kylan gjort entré här i Örebro. Har varit någon minusgrad på morgnarna redan. Sedan blir det ju varmare på dagen.
Oktober är ingen kul månad egentligen. Blir påmind om bröstcancer vart man än vänder sig. Visst, det är för en bra sak, men va fan.... Ska man behöva gå i ide för att inte behöva må dåligt?!
Näpp. Nu ska jag sätta mig och plugga lite. Har blivit lite dåligt med det ett tag. Dels sköter de distanskursen från Karlstads universitet jäkligt dåligt, men jag har väl mig själv att skylla lite också. Har inte känt mig så jättemotiverad att läsa och försöka få in kunskap i mitt redan fullspäckade huvud. Måste verkligen koncentrera mig för att fatta vad jag läser. Skitjobbigt är vad det är. Ibland känns det jobbigt när jag inte fattar vad jag läser och undrar om bröstcancern gjort mig dum i huvudet också.
Hej hopp.
Kramar
Däremot har jag haft väldigt svårt att sova i en vecka. Går och lägger mig vid 23-tiden och somnar inte förrän vid 4-5-tiden på morgonen. Känn på den. Det sjuka är att jag inte känner mig speciellt trött på dagarna. Känner mig snarast speedad. Tog upp det när jag var hos läkaren på vårdcentralen i fredags och han trodde det kunde vara en biverkning av tabletten jag äter för min depression (så kallade "lyckopiller"). Fick rogivande utskrivet, typ av allergimedicin, som jag ska ta inför natten för att komma till ro. Första natten sov jag rätt ok. Andra natten somnade jag, men vaknade vid 5-tiden och var klarvaken. Men i natt har jag ta mig tusan sovit som en gris. Jätteskönt! Man blir en helt annan människa när man fått sova.
Annars rullar dagarna på. Ska iväg den här veckan och vaccinera mig, både inför Thailandsresan och mot årets influensa. Vill inte riskera min hälsa efter lungoperationen eftersom jag inte vet vilken kapacitet jag har nu.
I fredags hade maken tagit en dag ledigt (eftersom han jobbat typ två veckor i streck) och då passade vi på att gå ut på stan och käka lunch. Blev lax för min del. Mums. Maken tog in en köttbit med bea-sås och pommes, men det såg inte alls lika gott ut som mitt (tycker jag i alla fall. ;)
Maken har ju varit på Ibiza från lördag morgon till sen söndag kväll/natt, så helgen har varit lugn. Hade mysdag med Harry i lördags då han både fick bada och springa sig trött i skogen. Sedan åt vi gott på kvällen. I går var jag iväg och tittade på sonens första Korpmatch i innebandy. Gick sådär skulle jag vilja säga. De förlorade med 8-1. Men laget de mötte var riktiga skitstövlar som spelade riktigt fult. Jag, som inte kan låta bli att leva mig in i matchen, satt vid sidan och skrek. ;)
Nu har kylan gjort entré här i Örebro. Har varit någon minusgrad på morgnarna redan. Sedan blir det ju varmare på dagen.
Oktober är ingen kul månad egentligen. Blir påmind om bröstcancer vart man än vänder sig. Visst, det är för en bra sak, men va fan.... Ska man behöva gå i ide för att inte behöva må dåligt?!
Näpp. Nu ska jag sätta mig och plugga lite. Har blivit lite dåligt med det ett tag. Dels sköter de distanskursen från Karlstads universitet jäkligt dåligt, men jag har väl mig själv att skylla lite också. Har inte känt mig så jättemotiverad att läsa och försöka få in kunskap i mitt redan fullspäckade huvud. Måste verkligen koncentrera mig för att fatta vad jag läser. Skitjobbigt är vad det är. Ibland känns det jobbigt när jag inte fattar vad jag läser och undrar om bröstcancern gjort mig dum i huvudet också.
Hej hopp.
Kramar
Har kristallyrsel
I dag har jag varit hos sjukgymnasten på vårdcentralen för att få hjälp med min yrsel. För att kunna se om det är kristallyrsel jag har så fick jag lägga mig från sittande på britsen. Och jädrar vad det snurrade... Hon såg rörelserna i mina ögon och behövde inte se mer för att konstatera det. Då fick jag ligga på rygg på britsen medan hon höll i mitt huvud som hon vred lite åt vänster respektive höger och rakt upp. Sedan fick jag lägga mig på vänster sida medan hon fortfarande höll i huvudet. Till sist fick jag sitta upp en stund. På så sätt ska kristallerna (förhoppningsvis) hamna på rätt plats i örat igen och jag ska bli fri från min yrsel. Hon ska ringa mig i morgon för att se hur jag mår. Får inte göra några yva rörelser i dag.
Men jag måste säga att det känns lite gungigt efter behandlingen.
Helgen som gått har varit full av arbete för maken. Så det har inte hänt så mycket. Men i lördags var alla barnen här och käkade. Äldsta dottern gjorde lax och fisksås. Mums. Blev en riktigt mysig kväll. Gårdagseftermiddagen ägnades åt att fira mellandottern (som fyller 22 år i dag - hurra, hurra, hurra, hurra). På kvällen blev det långpromenad med Harry.
Och i morgon är det dags för ett besök hos kuratorn igen.
Resten av veckan är inte planerad. Får se vad det blir. Beror på hur det blir med yrseln. Om det inte blir bättre skulle jag få komma tillbaka och göra om behandlingen.
I dag är det förresten bara 50 dagar tills vi åker till Thailand. :) :) :)
Kramar
Men jag måste säga att det känns lite gungigt efter behandlingen.
Helgen som gått har varit full av arbete för maken. Så det har inte hänt så mycket. Men i lördags var alla barnen här och käkade. Äldsta dottern gjorde lax och fisksås. Mums. Blev en riktigt mysig kväll. Gårdagseftermiddagen ägnades åt att fira mellandottern (som fyller 22 år i dag - hurra, hurra, hurra, hurra). På kvällen blev det långpromenad med Harry.
Och i morgon är det dags för ett besök hos kuratorn igen.
Resten av veckan är inte planerad. Får se vad det blir. Beror på hur det blir med yrseln. Om det inte blir bättre skulle jag få komma tillbaka och göra om behandlingen.
I dag är det förresten bara 50 dagar tills vi åker till Thailand. :) :) :)
Kramar
Taggar:
Kristallyrsel;
Kalops på gång
Nu har jag kalops på spisen och det luktar - kalops. Ljuvligt. :) Annars har vi jättefint väder här i dag. Soligt, lite kallt och klar luft. Harry och jag tog en ganska lång sväng förut och nu verkar han rätt trött. Han fick några köttbitar innan jag slängde de i grytan och han verkade rätt nöjd över det. Så fort jag går ut i köket nu, så är han på g och vill följa med.
Annars väntar jag på att klockan ska gå, för jag ska vara på lymfkliniken klockan fyra i eftermiddag. Ska gå dit ungefär en gång i veckan ett tag framöver. Hade kunnat ta en intensivbehandling, men jag orkar inte. Orkar inte gå dit varje dag och ha armen lindad i två veckor. Känner mig orkeslös och inte alls på alerten. Svårt att ta mig för saker helt enkelt. Känner inte alls igen mig. Undrar vad som hänt? Blir nästan rädd för mig själv. Men känner jag mig själv rätt, så fixar jag även detta.
I lördags var maken och jag till Mantorp. Hans jobbarkompisar deltog i ett långlopp, så vi var där och tittade lite. Sedan var vi in till Linköping och gick en sväng. Blev en riktigt mysig dag.
På söndagen gjorde vi inte så mycket. Var hemma hos svärmor och fikade och ute och sparkade lite boll med Harry. Sedan låg jag och vilade/sov ett par timmar på eftermiddagen. Eftersom jag sover så oroligt på natten, så blir jag jättesömnig på dagarna.
Jaha - och nu ser jag att jag har spillt på tröjan. Typiskt. Måste ha blivit när jag höll på med kalopsen. Bara att lägga i tvättkorgen.
Ha det så gott.
Kram
Annars väntar jag på att klockan ska gå, för jag ska vara på lymfkliniken klockan fyra i eftermiddag. Ska gå dit ungefär en gång i veckan ett tag framöver. Hade kunnat ta en intensivbehandling, men jag orkar inte. Orkar inte gå dit varje dag och ha armen lindad i två veckor. Känner mig orkeslös och inte alls på alerten. Svårt att ta mig för saker helt enkelt. Känner inte alls igen mig. Undrar vad som hänt? Blir nästan rädd för mig själv. Men känner jag mig själv rätt, så fixar jag även detta.
I lördags var maken och jag till Mantorp. Hans jobbarkompisar deltog i ett långlopp, så vi var där och tittade lite. Sedan var vi in till Linköping och gick en sväng. Blev en riktigt mysig dag.
På söndagen gjorde vi inte så mycket. Var hemma hos svärmor och fikade och ute och sparkade lite boll med Harry. Sedan låg jag och vilade/sov ett par timmar på eftermiddagen. Eftersom jag sover så oroligt på natten, så blir jag jättesömnig på dagarna.
Jaha - och nu ser jag att jag har spillt på tröjan. Typiskt. Måste ha blivit när jag höll på med kalopsen. Bara att lägga i tvättkorgen.
Ha det så gott.
Kram
Tar aldrig slut
I dag var jag på återbesök på vårdcentralen och pratade om de veckor som gått sedan jag var där senast. Läkaren hade skickat remiss till sjukhuset för utredning av mitt hjärta som rusar. När jag tog upp min yrsel, som jag tror jag glömde när jag var där förra gången, så lyssnade han en stund innan han till sist konstaterade att det låter som jag har kristallyrsel. Jag fick lägga mig ner på höger respektive vänster sida på britsen, men det var bara när jag lade mig ner åt höger som karusellen startade i huvudet. Likadant när jag satte mig upp och typ hela tiden när jag gör något med höger arm eller när jag vinklar huvudet. Helt sjukt.
Vad är det? Yrsel som kommer framförallt vid lägesändringar.
Vad är orsaken? Kristallsjukan beror på att en del av otolitstenarna ("kristallerna") lossnat från sin ordinarie plats i balansorganet och hamnat i en av båggångarna. På sin ordinarie plats ska kristallerna hjälpa till att känna av lägesändringar. Finns kristallerna däremot i en båggång framkallas i stället karusellyrsel vid lägesändring.
Kristallsjukan kan komma efter hjärnskakning och ibland efter "virus på balansnerven". Det vanligaste är dock att man inte kan finna någon förklaring till varför en patient drabbas. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor.
Vad är symtomen? Symtomen är mycket typiska. Karusellyrsel i 5-15 sekunder när man lägger sig ned, vänder sig i sängen eller sätter sig upp. I upprätt läge kan man få yrsel när man bockar huvudet framåt eller bakåt. Symtomen börjar för det mesta på morgonen, till exempel när man vänder sig i sängen för att stänga av väckarklockan.
Vad är behandlingen? Kristallsjukan går för det mesta över av sig själv på några veckor. Den har däremot en tendens att komma tillbaka, och cirka hälften av patienterna får någon gång en ytterligare episod med känning av sjukdomen.
Kristallsjukan kan enkelt behandlas. Karusellyrseln försvinner direkt hos mer än 85% av patienterna efter repositionsbehandling. Denna innebär att man genom en följd av huvudrörelser flyttar ut kristallerna ur båggången. Behandlingen är ofarlig, men bör göras av person med god kunskap om sjukdomen. Behandlingen kräver också att man vet vilken sidas balansorgan som är sjukt.
Patienter med återkommande besvärsperioder, eller de som ej blir direkt besvärsfria efter behandlingen, får ibland lära sig egenbehandling.
Det är därför jag vinglar omkring, så tro inget annat. ;) Så är det med det. Suck. Tar det aldrig slut? Blir så jäkla trött på allt.
Annars har veckan varit ok eller kanske ännu bättre. I tisdags kväll var jag och maken bjudna för att se showen "Elvis" med Glada Hudik. Så jäkla kul det var. Länge sedan jag skrattade så gott.
I onsdags kväll var jag hem till chefen och satt och snacka i ett par timmar. Fick också se hennes jättemysiga lägenhet.
Och i går kväll hade jag och döttrarna tjejkväll med god mat och film hemma hos äldsta dottern. Riktigt mys var det. :D
I dag landade ett brev från min nya arbetsgivare i brevlådan med budskapet att jag är övertalig. Däremot upplyste de om att det finns en sportreportertjänst i Skövde som jag kunde söka. Sportreporter - i - Skövde?! Nej tack. Skulle inte tro det.
Jaha... Och så var det helg igen. Fy 17 vad tiden går fort ändå.
Kram
Vad är det? Yrsel som kommer framförallt vid lägesändringar.
Vad är orsaken? Kristallsjukan beror på att en del av otolitstenarna ("kristallerna") lossnat från sin ordinarie plats i balansorganet och hamnat i en av båggångarna. På sin ordinarie plats ska kristallerna hjälpa till att känna av lägesändringar. Finns kristallerna däremot i en båggång framkallas i stället karusellyrsel vid lägesändring.
Kristallsjukan kan komma efter hjärnskakning och ibland efter "virus på balansnerven". Det vanligaste är dock att man inte kan finna någon förklaring till varför en patient drabbas. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor.
Vad är symtomen? Symtomen är mycket typiska. Karusellyrsel i 5-15 sekunder när man lägger sig ned, vänder sig i sängen eller sätter sig upp. I upprätt läge kan man få yrsel när man bockar huvudet framåt eller bakåt. Symtomen börjar för det mesta på morgonen, till exempel när man vänder sig i sängen för att stänga av väckarklockan.
Vad är behandlingen? Kristallsjukan går för det mesta över av sig själv på några veckor. Den har däremot en tendens att komma tillbaka, och cirka hälften av patienterna får någon gång en ytterligare episod med känning av sjukdomen.
Kristallsjukan kan enkelt behandlas. Karusellyrseln försvinner direkt hos mer än 85% av patienterna efter repositionsbehandling. Denna innebär att man genom en följd av huvudrörelser flyttar ut kristallerna ur båggången. Behandlingen är ofarlig, men bör göras av person med god kunskap om sjukdomen. Behandlingen kräver också att man vet vilken sidas balansorgan som är sjukt.
Patienter med återkommande besvärsperioder, eller de som ej blir direkt besvärsfria efter behandlingen, får ibland lära sig egenbehandling.
Det är därför jag vinglar omkring, så tro inget annat. ;) Så är det med det. Suck. Tar det aldrig slut? Blir så jäkla trött på allt.
Annars har veckan varit ok eller kanske ännu bättre. I tisdags kväll var jag och maken bjudna för att se showen "Elvis" med Glada Hudik. Så jäkla kul det var. Länge sedan jag skrattade så gott.
I onsdags kväll var jag hem till chefen och satt och snacka i ett par timmar. Fick också se hennes jättemysiga lägenhet.
Och i går kväll hade jag och döttrarna tjejkväll med god mat och film hemma hos äldsta dottern. Riktigt mys var det. :D
I dag landade ett brev från min nya arbetsgivare i brevlådan med budskapet att jag är övertalig. Däremot upplyste de om att det finns en sportreportertjänst i Skövde som jag kunde söka. Sportreporter - i - Skövde?! Nej tack. Skulle inte tro det.
Jaha... Och så var det helg igen. Fy 17 vad tiden går fort ändå.
Kram
Taggar:
Hjärtrusning,
Kristallyrsel;
Kämpar på
Måndag och en ny vecka står för dörren. Det är sjukt vad veckorna rullar på. I dag är det för övrigt bara 64 dagar tills vi åker till Thailand. Har verkligen vågat börja se fram mot det.
Helgen har varit lugn. Maken och jag intog brunch på stan i lördags. Blev kaffe och macka på Wasa. Sedan gick vi runt en stund, ända tills jag fick ett stort skavsår på hälen av mina nya kängor. Typiskt. Så i dag är det foppatofflor som gäller. På lördagseftermiddagen tog vi med Harry och gick i ett motionsspår utanför stan. Fåglarna sjöng, solen sken och det var supervarmt. Fick till och med plocka av mig jackan - den 1 oktober!
Annars fortsätter jag kämpa på. Känns väl lite bättre nu tror jag. Men det är ändå tufft att må så här, att inte kunna förklara vad det är för fel. Allt känns bara så himla tungt. Men, som sagt, jag tror att det känns lite bättre nu. Ska tillbaka till läkaren på vårdcentralen på fredag, så får vi se vad han säger om mitt hjärta och blodtryck. Har haft ytterligare ett tillfälle när hjärtat rusat sedan jag var hos honom förra gången. Skulle ju åka in akut om det uppstod igen, men det hände i stugan i Rättvik och gick snabbt över.
Min sjukskrivning har förlängts till 16 januari. Känner jag mig bättre innan dess kan jag ju avbryta den, men vad ska jag gå tillbaka till? Något jobb har jag nog inte från och med december vad det verkar. Känns för jävligt rent ut sagt. I dag har jag skickat in ett nytt påskrivet anställningskontrakt till tidningens nya ägare, bara för att de ska kunna säga upp mig i - vad ska jag tro - december?! Makes no sense.
Känns som att jag betat av mina prövningar nu längs livets väg. Någon gång borde det ju vända. Eller?!
Kramar
Helgen har varit lugn. Maken och jag intog brunch på stan i lördags. Blev kaffe och macka på Wasa. Sedan gick vi runt en stund, ända tills jag fick ett stort skavsår på hälen av mina nya kängor. Typiskt. Så i dag är det foppatofflor som gäller. På lördagseftermiddagen tog vi med Harry och gick i ett motionsspår utanför stan. Fåglarna sjöng, solen sken och det var supervarmt. Fick till och med plocka av mig jackan - den 1 oktober!
Annars fortsätter jag kämpa på. Känns väl lite bättre nu tror jag. Men det är ändå tufft att må så här, att inte kunna förklara vad det är för fel. Allt känns bara så himla tungt. Men, som sagt, jag tror att det känns lite bättre nu. Ska tillbaka till läkaren på vårdcentralen på fredag, så får vi se vad han säger om mitt hjärta och blodtryck. Har haft ytterligare ett tillfälle när hjärtat rusat sedan jag var hos honom förra gången. Skulle ju åka in akut om det uppstod igen, men det hände i stugan i Rättvik och gick snabbt över.
Min sjukskrivning har förlängts till 16 januari. Känner jag mig bättre innan dess kan jag ju avbryta den, men vad ska jag gå tillbaka till? Något jobb har jag nog inte från och med december vad det verkar. Känns för jävligt rent ut sagt. I dag har jag skickat in ett nytt påskrivet anställningskontrakt till tidningens nya ägare, bara för att de ska kunna säga upp mig i - vad ska jag tro - december?! Makes no sense.
Känns som att jag betat av mina prövningar nu längs livets väg. Någon gång borde det ju vända. Eller?!
Kramar