Vart tog julen vägen? Och vart tog våra härliga dagar i Thailand vägen? Kvar finns bara en vardag som gör mig nedstämd. Vardagen ger mig så mycket ensamtid. Ibland är det bra, ibland dåligt. Idag känns det inget bra. Eller... Jag vet inte. Har liksom inget att se fram mot. Bara ytterligare ett ingrepp i min redan sargade kropp. Men det är ju inget jag ser fram mot precis.
Julhelgen har varit jättefin. Ungarna hade förberett och gjort så mycket gott som vi hade på julbordet. Och även om tomten inte var här i år så fanns det gott om klappar under granen. Synd bara att vädret var som det var. +4 på julafton och gröna gräsmattor. Ska det kallas vinter eller?! Vissa gräsmattor skulle till och med behöva klippas. Skönt att vi inte har hus längre. Då skulle gräsklipparen behöva köras året om.
Idag jobbar maken igen. Äldsta dottern också. Mellandottern är i Göteborg och sonen är hemma. Just nu spelas det något tv-spel i hans rum. ;) Harry ligger vid mina fötter och sover.
I morgon ska jag till kuratorn. Funderar på om jag ska träna direkt efter. Har ju precis varit och tränat, men det är ett skönt sätt att både avreagera sig och skingra tankarna. Ja, så får det nog bli. Hoppas på bra väder så att jag kan cykla.
Nu ska jag förbereda middagen. Funderar på att göra pytt-i-panna av resterna. För hur gott det än är så börjar det bli tjatigt med julmat. Vi har ju trots allt ätit det tre dagar i rad...
Kramar