memyselfaj.webblogg.se

- Du vet väl att du måste stanna länge här efter behandlingen? - Nej.... På bråkdelen av en sekund startade tankeverksamheten. Vad hade de nu hittat? Skulle jag prata med någon läkare? .... - Du kanske minns från förra gången du fick Herceptin, att du fick vänta två timmar innan du fick cellgifterna. Det är bara för att vi ska se så du inte får någon allergisk reaktion. - Jaha.. (pust) Så besöket på sjukhuset i fredags, när jag fick min första dos Herceptin, blev långvarigt. Inte mindre än 4 timmar tillbringade jag där. Först lite koksaltlösning och sedan en påse Herceptin som skulle droppa in i mig under 90 minuter. Därefter resten av koksaltlösningen och väntan på en eventuell allergisk reaktion. Som tur var hade jag äldsta dottern med mig. Hon gick och handlade lite frukost åt oss och sedan tittade vi på tv. Vi skrattade högt åt videofilmerna i "Funniest homevideos", till och med så högt att sjukhuspersonalen ute i korridoren undrade vad vi gjorde. Det var kul. Den eventuella allergiska reaktionen uteblev, men lite biverkningar fick jag i form av feber och ont i lederna dagen efter. Jäkligt trött blev jag också. I går ringde mellandottern och undrade om jag ville vara med när hon skulle "låna" lilla Olivia, en tre månaders underbart go tjej. Om jag ville! Fick några timmars kvalitetstid och ett tillfälle att "sniffa bebisdoft". I dag har det snöat här. Väldigt blöt snö, men ändå. Harry tyckte det var kul. Kramade ihop lite snö och kastade åt honom i morse när vi var ute. Han tycker det är lika kul med snö som förra året när han var liten. Känner mig som en zombi i dag. Somnade inte förrän strax före fyra i morse. Ändå hade jag tagit en insomningstablett, men det hjälpte inte. Det gick inte att somna. Tankarna kom och gick. Det var skitjobbigt. Kanske är det inför röntgen på onsdag som jag är lite orolig. Jag vet inte. Kramar