Vilken vecka! Blä.
I måndags kväll skjutsade vi in maken till sjukhuset och visst fanns det en oro när vi åkte därifrån.
Tidigt i tisdags morse lades han på operationsbordet och fick en ny höftkula även på höger sida. Den förmiddagen var jag inte rolig. Jag tillbringade några timmar på Ikea, men kände mig mest frånvarande. Ville bara ringa sjukhuset och höra så att allt gått bra. När jag sedan, vid 14.30-tiden, fick höra hans röst och veta att allt gått bra. Ja, då släppte allt. Något besök hos honom den dagen blev det inte eftersom han var trött efter operationen.
Onsdag morgon var det dags för mig att kolla synen på sjukhuset. Fick droppar som vidgade pupillerna och jädrar vad obehagligt det blev. Trycket i ögonen och allt annat var det inget fel på. Däremot såg jag "stjärnor" när äldsta dottern skjutsade hem mig.
Sen blev det torsdag och dags att jobba. Oron i kroppen hade inte lämnat mig helt. Dessutom hade jag värk i alla leder, vilket gjorde att jag helst vill glömma den dagen.
Men i dag känns det bättre. Kanske för att det är fredag och för att vädret ser rätt ok ut där ute...
Kramar